Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Självkänslan - Hans del 13

Porr har ständigt varit ett problem i mitt liv. När jag nyktrat till inser jag att det har funkat som ett plåster och tryckt ner så många andra av mina problem. Nu vill jag dela med mig av mina praktiska verktyg och tips

Självkänslan

Jag inte har hittat något i min uppväxt som jag kan säga har påverkat mig till att börja titta på porr, men jag har lättare att hitta orsaker till varför jag satt fast i det som vuxen. 

När jag började titta på porr tyckte jag först det var spännande, sedan användbart i tonåren och i vuxen ålder rullade det bara på. Jag såg inte att det skadade mig. Alla mina kompisar kollar porr. Det är lätt att variera sig med porren och det blir min vardag. Jag tänker inte på att jag tittar på mycket porr. Det känns normalt och det är så min hjärna är programmerad från en tidig ålder. 

Har jag valt porren? 

Det är konstigt att tänka att jag har valt att titta på porr. Det är ett val som jag gjorde då jag var 10-12 år. Nu är jag 45 och kan inte komma ihåg att jag gjort det valet. Jag vet vad jag håller på med men jag har ingen känsla av att jag vill sluta eller förståelse för vad det gör med mig. Det var så det var innan jag hittade Starta om.

Att sluta titta på porr krävde mer jobb än jag kanske först trodde. Att sluta titta var bara en del i processen. En annan del var alla de saker som porren hade dolt och som nu kom upp till ytan. Det största problemet som uppenbarade sig var min dåliga självkänsla. 

Porr som plåster 

Ett slags mönster började synas, med facit i hand. Om jag och min fru, till exempel, var oense om något så slöt jag mig ofta och blev bara tyst. Det blev nästan ingen diskussion för att jag var alltid rädd för vad jag skulle säga och lät därför bli. Utåt syntes inte mycket men det brann av tankar i mitt huvud. Jag kände att jag förlorade varje gång och sedan använde jag porren som plåster på såren.  

Bakom kulisserna 

Att det var min självkänsla som var på tok visste jag inte först, inte heller att självkänsla är något man måste jobba med. Jag har förmodligen haft med mig det under hela mitt liv utan att reflektera över det. Det hade blivit en del av min personlighet. 

Var börjar man? 

Hur ska man som 45 åring börja stärka sin självkänsla? Det första var att erkänna för sig själv att den inte är som den ska. Att vara medveten om det är en viktig del. Sedan var det dags att hitta något som jag kände mig trygg med. Jag ville fixa det på egen hand, att ta hjälp av utomstående är inget jag har lätt för.

Poddar och Böcker 

Jag lyssnar mycket på poddar och min fru tipsade om en podd som heter Kan själv, av och med Henrik Fexeus. Han diskuterar och berättar hur hjärnan fungerar och varför vi gör och reagerar som vi gör. I ett avsnitt har han en gäst som heter Mia Törnblom som jag fastnade för. Hon har ett förflutet som missbrukare och har skrivit boken Självkänsla nu. Boken beskriver hur hon förbättrat sin självkänsla och hon ger även tips på hur du kan förbättra din egen. Det handlar mycket om att skriva olika listor som gör att du peppar dig själv. Jag hoppar över att recensera boken men jag tycker att den är väldigt bra. För mig var det ett enkelt sätt att komma igång med att tänka rätt saker. Jag följer inte hennes råd slaviskt utan tar det som jag tycker passar mig. 

Praktiska verktyg 

Ibland då jag varit nere kan jag plocka fram mitt skrivblock och till exempel läsa att alla problem har en lösning, eller att jag duger som jag är. Det är jag själv som har skrivit det och därför så vet jag att det inte är någon baktanke med det. Det ger en viss legitimitet åt det hela. 

Jag har en lista där jag kladdar ner tre saker lite snabbt innan jag går och lägger mig. Det ska vara tre bra saker med dagen. Det är kul att gå tillbaka och se att jag gör väldigt mycket bra saker även om jag ibland tycker att jag bara står och stampar. 

Mina rekomendationer 

Min självkänsla i dag är mycket bättre. Jag tänker dock inte släppa mina listor för jag vet inte när jag kommer att behöva dem nästa gång. Jag har nämnt förut att skrivandet har blivit en ny upptäckt efter mitt liv som porrkonsument. Jag rekommenderar att testa. Det behöver inte vara på den här nivån, men att skriva om sitt missbruk och hur man jobbar med det kan hjälpa.

Om man tar den tid som man tidigare spenderade på diverse porrsajter och lägger den på att skriva så tror jag ändå att man får tid över. Att dessutom sedan få känna sig konstruktiv är bland det bästa jag vet. 

Jag ska försöka skriva något  om mina triggers nu. Vi syns snart  //Hasse