Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Påskfirande i Egypten och Rwanda

Påsk firas i hela den kristna och judiska världen, men det kan se lite olika ut på olika håll. Tomas Samuel från Egypten, som kom som flykting till Sverige för fem år sedan, och Jean Paul Murrara, som kom hit som student, berättar om sina hemländer Egypten, där 94 procent av befolkningen är muslimer, och Rwanda, där den stora majoriteten är kristna.

Jean- Paul Murara (tv) från Rwanda är lärare inom finansiell teknik vid Mälardalens Högskola, musiker och medverkar ofta på Frälsningsarmén i Västerås. Tomas Samuel (th) från Egypten har konverterat från islam och är i dag kaplan vid Frälsningsarméns EU-Center i Stockholm och bibellärare.

Jean-Paul Murara berättar om påskfirande i Rwanda

Jean-Paul MuraraI Rwanda är lång­fredagen en allmän helgdag, liksom i Sve­rige, men för dem som inte är kristna är det bara som en semesterdag för att vila eller göra andra privata aktiviteter. För kristna är det däremot en speciell dag, en dag av glädje, då man sjunger Halleluja och firar Jesus uppståndelse. Kyrkorna organiserar många aktiviteter på påsk­dagen och ofta är de mer fulla än andra vanliga söndagar.

Efter gudstjänsterna möts människor i sina familjer och fortsätter firandet genom att äta sina favoritmåltider. Ofta är det ock­så några som döps på påskdagen, vilket bi­drar till att det blir fler gäster och mer fest.

Det finns ingen speciell påskmat i Rwanda, men liksom vid andra festdagar äter man traditionella rätter med kött, ris och stekt potatis. Köttet kan vara nötkött, get, kyckling, kanin, fisk ibland fläsk och lamm, beroende på smak och ekonomisk situation.

Tomas Samuel berättar om påskfirande i Egypten

Tomas SamuelKristna kyrkor har olika traditioner för att fira påsken i Egypten. I vissa kyrkor börjar bönen en hel vecka före påsk med dagliga möten, då kyrkan hänger upp svarta gardiner, minns den smärta och tortyr som Jesus Kristus genomled och tackar Herren för att han bar våra synder. På långfredagen lyfter de korset och går runt hela kyrkan och prisar Herren för hans kärlek.

Andra kyrkor koncentrerar alla möten till påskdagarna. Många pjäser om korset och korsfästelsedagen spelas upp på skär­torsdagen, långfredagen och påskdagen. På påskdagen tar alla kyrkor som använt svarta gardiner ned dem, ersätter dem med färgglada och så börjar firandet.

Många kristna fastar också i olika pe­rioder, och fastan bryts senast på påskda­gen. Då träffas man i varandras hus där man lagar mat och äter tillsammans. Det blir mycket kött, kyckling och anka.

Men det här är en sida av historien, för än i dag övervakas kyrkorna extra mycket av polisen under påskdagarna och det är svårt för konvertiter från islam att kom­ma till en kristen kyrka. Ibland bjuder kristna in konvertiter till sina hem till påsk, för att dela med sig av familjetid och påskstämning.

Påsken är en högtid som ligger nära konvertiternas hjärtan. Som konvertit i Egypten kunde jag känna hur Jesus li­dit för mig och på påsksöndagen kunde jag fira Jesus uppståndelse och seger över döden och känna att det fanns ett hopp också för mig att gå från mörker till ljus. Vi fick hopp om att vi en dag skulle kun­na åka ut ur Egypten och in i vårt utlo­vade land, där vi öppet skulle kunna fira och vittna om hur korset och Jesus upp­ståndelse förändrade våra liv.

Påsken är nära nu i Sverige, och min­nena kommer tillbaka. Jag kan inte för­neka att jag saknar det varma firandet, de kristna familjesammankomsterna i de troendes hem. Men samtidigt påminns jag om att jag har blivit ledd ut till mitt utlovade land och att jag nu kan fira med mina bröder och systrar utan rädsla för att bli fångad av säkerhetspolisen. Jag predikar ibland under påskdagarna och tjänar Herren i kyrkan.

Mitt budskap till dig under påsken, är att jag önskar att påsken inte bara skulle vara en dag med firande och god mat, utan också en tid att begrunda det pris som har betalats för att frigöra dig och hur mycket Gud älskar dig och bryr sig om att du ska få tillbaka en relation med honom.

Artikeln är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 2 - 2020

Publicerat: 2020-04-07Skriv ut