Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Målet med julefriden

"Just i år utmanar jag mig själv och dig som läser, att kämpa mindre med att få allt vi tror är julen, på plats. Det lämnar ändå bara en tom känsla efter sig. Och istället öppna hjärtat för Jesus." Krönikan är skriven av Mats Wiberg, insamlingsansvarig på Frälsningsarmén.

Foto: Jonas Nimmersjö

Vad tänker jag om julen? Min första tanke är att jag älskar den men … Julskyltningen kommer igång alldeles för tidigt. Girlanger och färgglada julgranskulor, grankvistar i plast och så julmusik i oktober. Sedan smyger sig stressen på mig.

Förväntningarna och traditionerna

Mina tre barns alla helt ljuvliga julsångsstunder och terminsuppspelningar som i bästa fall inte krockar med varandra. Ofta skulle jag behöva vara på flera ställen samtidigt. Självklart ska jag hinna med ett julbord. Familjen ska baka lussebullar och göra pepparkakor. Jag som lovade mig själv att köpa alla paket i lugn och ro under året kämpar med att hitta en enda kväll då jag kan handla julklappar. Är det för sent att köpa julklapparna på internet? Hinner Posten leverera? Jag vill ju inte att det ska bli som förra året när allt handlades sista veckan …

Mina barns förväntan tillsammans med min egen vilja att ge ökar pressen. Och hur jag än kämpar lämnar ofta julaftonen mig med en känsla av att allt bara helt plötsligt är över. Jag grips av en känsla av tomhet. Var det värt det? Jag har faktiskt tänkt tanken att det vore skönt att slippa alltihop. Längtan till julaftonen blev större än själva upplevelsen.

Vad tänker du på när jag nämner julen? Är det den innerliga känsla av frid och stillhet som julkorten visar? Är det idyllen med familjen? Snötyngda granar? Eller är det ett antal traditioner som till varje pris ska upprätthållas? Så har vi ju alltid gjort. Allt annat ska läggas åt sidan för ”julfridens” skull.

Frihet till någonting

För ett tag sedan hörde jag en vän berätta om olika sätt att se på frihet. Att riktig frihet inte är frihet från någonting utan frihet till någonting. Det fick mig att fundera. Om jag sitter i fängelse längtar jag väl ut från fängelset. Ut i friheten. Har jag ekonomiska bekymmer vill jag ju helt naturligt lösa dessa och tänker att en vinst i ett lotteri skulle göra mig fri från mina skulder. Den som vantrivs på sitt jobb längtar väl också till att bli fri från sin situation.

Min vän hävdade att komma bort från något är inte lösningen. Han menade att friheten behöver ha ett mål och en mening. Att lösningen inte är att till exempel bara komma ut från fängelset. Jag kommer ut, blir fri, men till vad? Så när jag känner att jag skulle vilja slippa den jul jag egentligen älskar. Vad är det jag vill bli fri ifrån? Jo, det är allt som jag bara uppehåller för traditionens skull. Jag leker med tanken som min vän sådde. Vad skulle jag då vilja bli fri till? Vad är det julen behöver för att jag ska känna frihet?

Bli beroende av Jesus

När Jesus föddes i Betlehem var det för friden och frihetens skull. Så att jag slapp bära på skulden.

Möjligen är det så att det jag behöver bli fri till är just Jesus. Att julens frihet ligger i att jag gör mig beroende av honom. Gud har en plan och en tanke för mig, och när jag blir beroende av Honom ger det mig en frihet med ett mål. Just i år utmanar jag mig själv och dig som läser, att kämpa mindre med att få allt vi tror är julen på plats. Det lämnar ändå bara en tom känsla efter sig. Och istället öppna hjärtat för Jesus.

Text: Mats Wiberg, insamlingsansvarig på Frälsningsarmén

Krönikan publicerades i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 5 - 2019

Publicerat: 2019-12-17Skriv ut