På Frälsningsarméns webbplats används cookies. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera kommer att sparas i din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

”Jag är evigt tacksam för Guds tålamod”

Jag kommer ihåg hur jag kunde sitta och samtala med mina vänner när vi var samlade till fest. Vi samtalade om livsfrågor, om Gud och jag uttryckte ibland min längtan att tillhöra någon kristen gemenskap. Mina vänner sa: ”Anita, bli inte kristen, då får du inte…” Jag lovade, för hur skulle vår gemenskap bli då? Läs om Anita Allandotters väg till Gud.

Fröna från konfirmationen fick ingen näring

Jag kommer inte från en kristen familj, så Jesus var aldrig en självklar del i min vardag. Jag gick på söndagsskolan som barn och konfirmerade mig senare, men de frön som såddes där fick aldrig näring och skötsel så de kunde börja gro och växa. De föll på stenig mark. Fast jag tog emot orden med glädje och trodde att de var sanna så fick de ingen rot. Jag bara fortsatte mitt vanliga liv med vänner och familj utanför kyrkan.

Jag trodde inte jag skulle kunna leva som kristen

Tiden gick, ungdomsåren försvann och jag bildade själv familj. Mina barn började söndagsskolan och Jesus gjorde entré i mitt liv igen. Längtan till frälsning fanns där men jag trodde inte att det var för mig. Jag trodde inte att jag någonsin skulle kunna leva som en kristen. Hur skulle jag veta vad som var rätt och fel, vad man fick göra som kristen och inte? Skulle jag behöva ändra mitt liv, skaffa andra vanor och nya vänner? Det var lättast att leva det liv jag var van vid. Man vet vad man har, men inte vad man får.

"Anita, bli inte kristen, då får du inte...."

Jag kommer ihåg hur jag kunde sitta och samtala med mina vänner när vi var samlade till fest. Vi samtalade om livsfrågor, om Gud och jag uttryckte ibland min längtan att tillhöra någon kristen gemenskap. Mina vänner sa: "Anita, bli inte kristen, då får du inte..." Jag lovade, för hur skulle vår gemenskap bli då?

Fler bönesvar

Jesus fortsatte ändå att pocka på och han gav sig inte. När livet kändes tungt vände jag mig allt oftare till Gud. Hjälp mig! Mer och mer började han visa mig att han hörde och att han fanns. Som den gången då jag var på väg att "gå in i väggen" och bad om ett nytt arbete, bara en period så att jag skulle få bryta det mönster jag var inne i. Samma vecka kom en bekant och frågade om jag ville vikariera i hennes affär i ett år eftersom en kvinna skulle vara barnledig. Halleluja, Gud hade hört mig! Efter ett år var jag tillbaka med ny energi.

Eller den gången jag övervägde att säga upp mig från mitt arbete som lärare och bad Gud att visa mig att jag skulle klara mig ekonomiskt. Dagen efter fråga¬de mina föräldrar mig om de fick betala av mitt billån. Gud svarade och jag gick upp till rektorn och sa upp mig direkt.

Testade nyandligheten istället

Trots alla bönesvar och all omsorg från Gud så valde jag ändå inte att ge mitt liv till honom. Jag ville ta den lättare vägen och smaka på det stora smörgåsbord som fanns i nyandligheten. Jag ansåg mig vara öppen för all positiv energi som kom från universum. Den måste ju ändå vara från Gud! Healing, kristaller, numerologi, blev spännande och intressant. Att konsultera synska människor som talade om hur jag skulle leva mitt liv blev min väg att gå under ganska många år.

Gud började sända kristna kvinnor i min väg

En dag hade Gud fått nog och ansåg nog att han behövde styra upp mig. Han började sända kristna kvinnor i min väg, Maria som var nyfrälst och lyste av ljus, Ulla som bjöd in mig på Alphakurs och gav mig lovsångsskivor och Anki som tålmodigt svarade på alla mina frågor om Gud. Anki som aldrig blev dömande men som mötte mina argument för nyandlighet med att citera Bibeln. Det låter bra Anita, men så här står det i Bibeln.

Jag kapitulerade av hela mitt hjärta

Till slut gav jag upp, jag ville ha det dessa kvinnor hade. En tro som var fast rotad i Bibeln, i Guds ord, en tro som var sann och som bar i alla väder. Jag tog emot Jesus, jag kapitulerade och sa att jag skulle ge mitt liv till honom, inte bara halvhjärtat utan av hela mitt hjärta.
Jag började, precis som det står i Apostlagärningar 19, bränna allt som inte var från Gud. Jag bad om förlåtelse och brände tavlor, kort och böcker i kaminen. Jag slängde allt som påminde om nyandlighet och New Age.

Tomheten försvann

Äntligen var jag fri och hel. Den tomhet som jag hade burit inom mig hela livet fylldes av Jesus. Jag hade kommit hem! Det kom en ny längtan inom mig att tillhöra en församling, att få undervisning och få tjäna Gud. Så många år hade jag slösat bort men nu var det tid för action.

Distansbibelskola och Frälsningsarmén

Jag sökte in på Distansbibelskolan på Ågesta Folkhögskola och fick både undervisning och en chans att lära känna underbara människor från Frälsningsarmén. Jag och min man började besöka Frälsningsarmén i Örnsköldsvik och upptäckte ganska snart att det var vårt andliga hem. Vi blev soldater och senare utbildade jag mig till frälsningsofficer.

Guds tålamod

Mitt liv har helt förändrat och jag är evigt tacksam till Gud att han var så tålmodig med mig. Han har skalat av mig lager på lager av synd och destruktiva beteenden. Varligt håller han på att forma mig till den jag från början var skapt att vara, samtidigt som jag får vara ett redskap för Honom till att hjälpa människor att ta emot Jesus som sin Frälsare och få förändrade liv.

Idag behöver jag inte konsultera någon för att fråga hur jag ska leva mitt liv. Jag vänder mig i bön till Herren och han svarar och vägleder. Mina relationer till gamla vänner blev som jag trodde förändrade, några försvann, andra finns kvar men vi träffas under andra former. Det bästa är att jag lärt känna så många nya vänner som delar min tro, där Jesus får vara en självklar gäst vid vårt bord och ett självklart samtalsämne.

Fakta Anita Allandotter

  • Ålder: 55 år.
  • Bostadsort: Domsjö, Örnsköldsvik.
  • Familj: Min man Henry Lindell, barn och barnbarn samt vår hund Ester och katten Sara
  • Yrke eller studier: Kårledare i Örnsköldsvik.
  • Böcker jag gärna läser: Kristna romaner.
Skriv ut Dela