På Frälsningsarméns webbplats används cookies. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera kommer att sparas i din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Vad bör religionen ha för plats i vårt samhälle?

På förmiddagen idag diskuterades, inom (G) som i Gud, religionens plats i ett demokratiskt samhälle. Ett flertal representanter från olika sammanhang deltog i samtalet och samtliga ansåg att kristna initiativ tillför mycket gott även om åsikterna gick isär på vissa områden.

Med i samtalet på Frälsningsarméns kår var David Thurfjell, religionsvetare och professor i religionsvetenskap, Johan Tyrberg, biskop i Lund, Daniel Alm, föreståndare för Pingst Sverige och pastor i pingstkyrkan i Västerås, Hanif Bali, riksdagsledamot för Moderaterna och religionskritiker och Johnny Kleman, kommendör på Frälsningsarmén.

 

Kristen tro - samhällsbyggande

- Religionen bör absolut ha en plats i vårt samhälle som vi kan vara med och lyfta och den kristna tron har varit samhällsbyggande. Om man förpassar religionen till den privata sfären finns risk för extremism, sa Daniel Alm.

Han menade också att kristendomen innehåller en social strategi och att det tillhör att man som kristen rör sig i och verkar i samhället. Men han beklagade att både församlingar och kristna ledare inte får tillåtelse att ta alla bra initiativ de skulle vilja. Han framhöll den otroliga kraft och det engagemang som finns hos bland annat Frälsningsarmén.

Social verksamhet går ihop med tron

Johnny Kleman menade att de kristna värderingarna leder till goda praktiska konsekvenser för samhället och att det skulle vara diskriminerande att inte få ge uttryck för detta. Han har fått frågor kring om Frälsningsarméns sociala verksamhet går ihop med den kristna tron, vilket han själv tycker är en självklarhet.
- Det är ju på grund av vår tro som vi gör detta eftersom vi tycker att det är ovärdigt att se ett sådant helvete omkring oss, sa han.

Andra tror att de som blir hjälpta av Frälsningsarmén är tvungna att bli kristna eller ställa upp på organisationens alla värderingar men så är det definitivt inte, hävdade Johnny Kleman.

Tro utan etikett

David Thurfjell har fått klart för sig att en del har en tro på något utan att vilja sätta en etikett på det eller vara en del av ett religiöst sammanhang. Men han menade att det vore förödande om kristna organisationer förbjuds starta verksamheter av olika slag.

Religionsfobi

Enligt Johan Tyrberg finns det en form av religionsfobi i Sverige vilket han beklagade sig över och påpekade att religionen måste få ha en plats i samhället men samtidigt få kritiseras både internt och externt. Även Daniel Alm tyckte att vi inte får vara rädda för insyn och granskning utan att det snarare kan vara något positivt. Han nämnde även att han märkt av en stor okunskap när det gäller kristendomen och efterlyste därför utbildning på området för främst journalistkåren.

Ingen särbehandling

Hanif Bali anser att kristna kyrkor och organisationer gör mycket gott och att det måste finnas utrymme för att utöva sin tro och uppmanade de kristna ledarna att inte vara rädda för att framhålla att kristendomen är bra och ofarlig. Däremot tycker han inte att religionsutövande ska särbehandlas och att det inte ska finnas något som heter religionsfrihet då det istället bör rymmas inom andra befintliga lagar.
- På fotbollsmatcher får folk inte maskera sig men om man är religiös så är det okej, tog han som exempel.
- Och om man skyddar religioner och det kommer galna strömningar hit så är det ju skrämmande, fortsatte han.

Religiöst perspektiv

Han har själv utländsk härkomst och har varit fosterhemsplacerad här sedan tre års ålder och hamnade först i en "vanlig" familj och en stabil tillvaro. Men sedan tog Socialen in det religiösa perspektivet och flyttade honom till en nyanländ muslimsk familj som bodde i Akalla och levde på socialbidrag. Syftet var att Hanif Bali skulle få växa upp med "sin" religion och "sin" identitet. Han tyckte att det var galet tänkt och idag är han ateist.
- Jag tycker att det är en fara att människor delas in i sina identiteter, sa han.

David Thurfjell höll med och tyckte att det fokuseras för mycket på olikheter istället för på gemensamma nämnare vilket kan vara farligt.

Teresia Jansson

Publicerat: 2017-07-05 Skriv ut Dela