Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

”Under hårda tider prövas tron”

Nej, till att arbeta som präst, svårigheter att få barn och ett allvarligt insjuknande har varit tuffa inslag i Roger Windahls liv. Hans tro har satts på prov men han har då sökt sig närmare Gud. Idag har Roger fyra barn, varav två biologiska, och är helt friskförklarad. Nyligen blev han också medlem i Frälsningsarmén.

Foto: pixabay.com, Privat

Roger Windahl växte upp i ett kristet hem med en far som var pastor i baptistkyrkan men som senare började arbeta inom Svenska Kyrkan. Roger själv var inte särskilt aktiv som kristen och hade inte någon direkt relation med Gud i unga år.

Beslutet att bli kristen

Han gifte sig men det visade sig att paret hade väldigt svårt att få barn. Roger och hans fru fick veta att de endast hade ungefär 15 procents chans att få barn på naturlig väg, vilket var en sorg för dem. Ändå lyckades de men sonen som föddes visade sig ha diagnosen autism. Det var ett tungt besked för paret och en av orsakerna som bidrog till att Roger i 25-årsåldern började engagera sig i Svenska Kyrkan. Dessutom började han läsa teologi.

– Det var ett beslut jag tog att bli kristen och präst. Ju hårdare tider, desto mer testas ens tro, säger han.

"Jag blev chockad och deprimerad"

Studierna sträcker sig över fem år och efter fyra och ett halvt år ska det avgöras om man är lämplig att verka som präst i ett av landets 13 stift. Roger fick nej i Göteborg med motiveringen: "Du är inte tillräckligt förankrad i Svenska Kyrkans tro och liv." Däremot ansågs han var tillräckligt förankrad för att vara medlem och verka som oavlönad lekman i någon församling.

– Jag blev chockad och deprimerad. Man blir granskad väldigt ingående och är man det minsta tveksam i svaret på en del frågor och i vilken inställning man har på vissa områden så är man rökt. Det är nästan som ett polisförhör, säger Roger.
– Många blir bittra, förlorar allt hopp, tappar livsgnistan och lämnar allt vad kyrkan heter, fortsätter han.

Får man ett nej till att arbeta som präst måste man vänta i fem år för att få söka till något stift igen. Även då kan man bli nekad att få den rollen. Beslutet går inte att överklaga och behöver inte ens motiveras. Roger påpekar att det har blivit mycket politik och ideologi som avgör det hela. Han menar också att det anses negativt om man har varit medlem i någon frikyrka eller väckelserörelse.

Roger gick tillbaka till sitt arbete som gymnasielärare. Han tycker trots allt inte att teologistudierna har varit förgäves då de stärkt hans tro, även om han vet att det för vissa studenter blir tvärtom. Idag undervisar han i religion, psykologi och filosofi.

En allvarlig njursjukdom

En annan smäll kom för omkring sju år sedan. Då blev Roger diagnostiserad med nefrotiskt syndrom som är en allvarlig inflammation i njurarna. Läkarna berättade att det existerar fall där det har gått bra, i alla fall om upptäckten skett tidigt, men man har inget botemedel mot syndromet. I Rogers fall var det hela långt gånget och han läckte mycket protein via urin och blod.

– Njurarnas funktion blir så dålig så i vissa fall krävs det en transplantation för att överleva. Det var fruktansvärt och vissa stunder kändes allt mörkt och hopplöst, berättar Roger.

Friskförklarad förra året

Han lovade sin läkare att han skulle börja äta bättre, arbeta och stressa mindre, träna och be till Gud, men läkaren påpekade att inget av det tyvärr skulle hjälpa honom. Som en sista utväg sattes trots allt cellgifter in även om det inte ses som ett botemedel. Dessutom fick han kortison och blodtryckssänkande medicin, allt detta på vinst och förlust. Det var också många som bad för Roger inom olika samfund. Efter två år började Rogers njurvärden bli bättre och så fortsatte det.

– Jag slutade med all medicin och förra året blev jag helt friskförklarad och jag mår hur bra som helst, utbrister Roger.
– Läkaren kunde inte ge något bra svar på hur denna plötsliga och oväntade läkningsprocess hade gått till men menade att cellgifter och mediciner kunde ha positiva effekter eller att jag hade självläkt, fortsätter Roger.

Sonens autism märks nu inte alls mycket

När det gäller sonens autism så har familjen även där fått se en positiv spiral. Sonen fick diagnosen vid två års ålder men från åttaårsåldern har utvecklingen gått framåt markant.

– Det som hänt mellan det att han var åtta och 23 år är fantastiskt. Det har varit som ett successivt helande och idag är han högfungerande och autismen märks inte mycket alls, säger Roger.
– Läkarna säger att man aldrig vet hur den diagnosen utvecklar sig men de kan heller inte förklara varför det såg så nattsvart ut från början och att det har blivit mycket bättre än de trodde, fortsätter han.

Fyra barn som kommit till dem på olika sätt

Roger och hans fru försökte få fler barn på naturlig väg utan resultat men med hjälp av provrörsbefruktning fick de en son till. De har därefter adopterat en flicka från Kina och har en tjej som är familjehemsplacerad hos dem. Så nu har makarna fyra barn som har kommit till dem på lika många olika sätt.

"Frälsningsarmén attraherade mig"

För något år sedan sökte Roger upp Frälsningsarmén och följde med bekanta dit. Nyligen blev han civilmedlem i kåren i Varberg.

– Det känns fantastiskt! Jag var trött på all teori och jag läste om hur mycket Frälsningsarmén gör, vilket attraherade mig, säger han.
– Jag har aldrig varit med i en församling där man blir så sedd och där det man är bra på och de gåvor man har tas tillvara, fortsätter han.

"Min tro måste få praktiska konsekvenser"

Han påpekar att även om kåren i Varberg är liten så är den av stor betydelse då många människor kommer dit och får hjälp och stöd. Bland annat får behövande matkassar. Roger vill gärna hjälpa till med lite av varje i församlingen. Vid något tillfälle har han delat bibelord och det kommer bli mer sådant. Han ser också framemot att hjälpa till med sysslor som att bre smörgåsar, koka kaffe och engagera sig i soppluncher.

– Min tro måste få praktiska konsekvenser och innan man kan nå någon med evangeliet så måste man tillgodose människors basbehov; de behöver mat, trygghet och värme, avslutar Roger.

Text: Teresia Jansson

Skriv ut