På Frälsningsarméns webbplats används cookies. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera kommer att sparas i din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Varför firar vi jul?

Oavsett om man firar till minne av Jesus födelse eller inte så är julen en tid för gemenskap och omtanke, en tid då man vill ta hand om varandra. Men ord som julstress påminner oss om att jultiden kapats av kommersialism, krav och prestationer och många glömmer det viktiga i sin strävan efter den perfekta julen.

Foto: Jonas Nimmersjö

Det kristna budskapet idag

Det finns många teorier varför man firar jul och många försöker i dag tona ner det kristna budskapet som i nära 2000 år varit huvudorsaken till julfirandet. I vissa länder i Europa har man i sin iver att sudda ut de kristna rötterna till exempel tagit bort ordet "Christmas", Kristus mässa, i offentlig kommunikation och använder religiöst neutrala ord.

I Sverige har det kanske inte behövts för att dölja det kristna budskapet; tron på en Gud som valde att bli människa för att rädda det viktigaste i sin skapelse, människan, eftersom det ord vi använder i Sverige - jul - inte har ett kristet ursprung.

Barnet i Betlehem

Frälsningsarmén är en del av den kristna kyrkan och de miljarder människor på jorden som väljer att minnas den fattiga familjen i Betlehem som för två tusen år sedan fick sitt första barn. Det barn som skulle vara ett ljus i mörkret för alla folk.

Morgonen den 25 december

Många av kyrkans årliga högtider har riktiga kopplingar till dagar i en kalender med tydliga referenser till antalet dagar före eller efter ett sammanhang. Men det finns inget som säger att det var just morgonen den 25 december som Maria födde sin son Jesus, det nämndes i texter först någon gång 100-200 år efter Kristus, för att slutligen fastställas som dagen för födelsen år 354 av påve Liberius.

Kanske var det för att budskapet om Jesus, att han skulle vara ett ljus i mörkret, passar bra att påminna sig om under årets mörkaste dagar. Och att det passar bra att påminna sig om detta ljus när dagarna efter blir allt ljusare.

Löftet i advent och födelsen

Firandet av Jesus födelse börjar i advent, då man egentligen inte firar Jesus födelse utan påminner sig om det löfte han gav lärjungarna att han en dag skall komma tillbaka. Jesus födelse firas i kyrkorna den 25 december. I Sverige tjuvstartar vi lite redan den 24 december men det är den 25 som är den stora dagen. Går man till kyrkan så är det ofta en midnattsmässa, som inleds den 24 men slutar efter midnatt, eller en tidig julotta den 25 december.

De vise männen på trettonhelgen

Julfirandet slutar med trettondagen vilket enligt traditionen är den dag då de tre vise männen kom till Josef och Maria för att möta den nye kungen, Jesus, vars stjärna de sett på himlen och följde den till Betlehem. De hade med sig gåvor till den nye kungen, därför är det i en del länder denna dag som barnen får sina julklappar och inte som i Sverige den 24 eller som i en del länder den 25 december.

Glädjebudet

Herdarna såg änglarna och hörde budskapet om ljuset som hade tänts. Frälsningsarmén försöker vara en del av det ljus som tändes den natten då Jesus föddes. Att ge ett glädjebud för alla människor oavsett bakgrund, ekonomisk situation eller tro. Frälsningsarmén vill att alla ska få en fridfull jul.

Text: Jonas Nimmersjö

Ge en gåva

Sätt punkt för en jul utan fröjd - Swisha FRÖJD till 9004805

Skriv ut Dela