Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

”Sträcker man fram handen till Gud så finns han där”

Anna hamnade i drogmissbruk då hon försökte lindra sin psykiska smärta. När hon tillslut kom ur det sökte hon upp Frälsningsarmén i Strängnäs. Där möttes hon av kärlek, gemenskap och en hjälpande hand. Men framför allt gjorde mötet med människorna där att hon fick en tro på Gud.

Frälsningsarmén i Strängnas. Foto: Annette Emmoth

Olika fosterhemsplaceringar

Annas föräldrar drack, bråkade och slogs och det slutade med skilsmässa. Det fick Anna att må väldigt dåligt och hon pendlade mellan olika fosterhemsplaceringar och vänners hem.
– Jag hade mycket ångest och kände mig ensam och visste inte hur jag skulle hantera mig själv, berättar hon.

Eskalerade med morfin och heroin

På grund av detta fick hon tabletter utskrivna av sin läkare men det hela eskalerade och övergick i ett missbruk av morfin och heroin som hon köpte på gatan. Då började hon må ändå sämre eftersom hon hade så mycket abstinensproblem emellanåt.

Avgiftningar och till slut behandlingshem

Hon var på avgiftningar men blev utskriven efter bara någon vecka och då var hon snabbt tillbaka i gamla banor igen. Dessutom hände det att langare skrev in sig själva på dessa ställen för att där ragga nya kunder som kunde kontakta dem när de kommit ut. För två år sedan blev Anna påkommen av polisen med droger på sig och Socialtjänsten kallade in till ett akut möte. Det ledde till att Anna fick vistas på ett behandlingshem i 3,5 månader.

– Det var mycket mer hjälpsamt och jag fick prata väldigt mycket. Via 12-stegsprogrammet fick jag lära mig att tro på något större att ha tillit till men de pratade mycket om Gud men sa samtidigt att de inte var religiösa så det kändes förvirrande, säger hon.

"Ingen hos Frälsningsarmén tittade konstigt på mig"

En tid efter rehabiliteringen sökte hon därför på Google efter Frälsningsarméns öppna verksamhet i Strängnäs. Hennes farmor hade nämligen sagt att just Frälsningsarmén var det enda kristna samfund hon hade förtroende för så Anna gick dit, delvis för att hon saknade socialt umgänge. Där möttes hon av kärlek och människor som inte ryggade för hennes förflutna.

– Det var det verkligen värt! Det var en väldigt välkomnande och trevlig atmosfär och ingen tittade konstigt på mig, säger Anna.

– Mötet med dem fick mig att börja tro på Gud. De som har en tro mår bra och är kärleksfulla och vänliga så för mig känns det uppenbart att det är på riktigt, fortsätter hon.

"Det är häftigt för de tror på mig"

Hon nämner att hon aldrig blir ifrågasatt där om hon ber om ekonomisk hjälp, jämfört med det bemötande hon får av vissa myndigheter. Av Frälsningsarmén har hon fått matkassar och hon brukar äta lunch där på onsdagar. Nu är hon på kåren regelbundet och planerar att bli civilmedlem så småningom.

– Om jag är nedstämd och behöver prata så är det jättelätt att komma dit eftersom det är öppet och man inte behöver boka någon tid, säger hon.

Hon får även stöttning i att söka arbete.

– Det är häftigt för de tror på mig och uppmanar mig att söka vissa jobb. Om jag inte hade haft Frälsningsarmén hade jag nog suttit hemma ensam, tyckt synd om mig själv, grävt ner mig och aldrig hittat praktikplats eller jobb, säger Anna.

Vill hjälpa andra som mår dåligt

Anna hoppas hitta ett jobb inom omsorgsbranschen eftersom hon gillar människor och vill hjälpa andra som mår dåligt. Den dag hon har arbete och inkomst vill hon även stötta utsatta människor ekonomiskt för att på så vis ge tillbaka eftersom hon själv har fått hjälp.

"Gud kan faktiskt göra skillnad"

All den mentala stöttningen från Frälsningsarmén har betytt mycket för henne. Hon har börjat förstå att det är okej att må dåligt ibland och att det bara blir värre av att självmedicinera med droger, men mestadels mår hon väldigt bra numera.

– Jag har blivit mycket, mycket gladare och har mer ork och energi, säger hon.

– Och Gud kan faktiskt göra skillnad. Jag har fått hjälp av honom. Man måste själv sträcka fram handen, men gör man det så finns han där, avslutar hon.

Teresia Jansson

Anna heter egentligen något annat.

Skriv ut