Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Missbrukaren som blev bönesergeant

Lasse Wikström flydde tidigt in i ett blandmissbruk. Han lyckades bli drogfri men var fortfarande fylld av mörker och bitterhet. Då gjorde Gud entré i hans liv. Idag mår han bra och är lycklig. Nyligen blev han ansvarig för bönearbetet på Frälsningsarméns kår i Sundsvall. ”Jag är så stolt över att visa att jag tror på Gud”, säger han.

Lasse Wikström, Sundsvall. Foto: Ingegerd Edebrandt

"Allt var bara mörker och jag hade ingen livsgnista"

Lasse Wikström bor i Sundsvall och han växte upp med en gravt alkoholiserad far och en mor som led av en allvarlig och dödlig muskelsjukdom. För att fly undan den påfrestande tillvaron började Lasse själv att dricka och snart var han även fast i ett drogmissbruk. När han blev myndig eskalerade allting och han struntade i att betala räkningar och hamnade hos Kronofogden. Tillslut vågade han inte ens öppna breven som kom därifrån.

– Allt var bara mörker och jag hade ingen livsgnista, berättar han.

Lasse hade självmordstankar eftersom han tänkte att det skulle vara skönt att få slut på allt. Han agerade dock aldrig på dem men när mamman dog fick han sig däremot en tankeställare.
– En dag när jag var fräsch i huvudet tänkte jag: "Ska livet verkligen vara så här?", minns Lasse.

Blev drogfri men var fortfarande fylld av mörker och bitterhet

Han sökte behandling för missbruket och lyckads bli fri ifrån det. Ändå mådde han inte bra i själen utan var sur, tvär och bitter. En kvinna som han lärt känna via AA-gruppen, Anonyma Alkoholister, bjöd med honom till en kyrka som hade en alpha-kurs, grundkurs i kristen tro. Lasse visste inte riktigt vad det hela innebar men följde med till baptistkyrkan.
– Vi satt och pratade och redan vid första tillfället kände jag hur jag mådde bättre och bättre under kvällen. Sen ville de lägga händerna på mig och be för mig och de började prata med Gud. Då skrek jag: "Är ni schizofrena, vad håller ni på med?, säger Lasse.

Bönen förvandlade taggtråden inom honom till bomull

Trots allt fortsatte han att gå kursen och han kom att omfamna det här med bönen. Lasse blev inbjuden till en bönegrupp i kyrkan som han tyckte var fantastiskt bra.
– När vännerna bad för mig så var det som om den helige Ande flög rakt in i mig. Jag skrattade och grät om vartannat och så höll det på i fyra dagar, berättar han.
– Det var jobbigt men samtidigt väldigt befriande. Innan hade jag som en taggtråd inom mig och när jag mötte Gud blev den till bomull, beskriver han det hela.

Fick praktikplats hos Frälsningsarmén

Lasse har ärvt sin mammas sjukdom som i hans fall har satt sig mycket på balansen, vilket orsakar svårigheter för honom att gå, och därför är han förtidspensionerad. Så småningom fick han en praktikplats på Frälsningsarméns kår som dessutom ligger väldigt nära hans hem.
– Jag kände att här ska jag vara! Gemenskapen i Frälsningsarmén är väldigt speciell och jag har varit landet runt på olika kårer och att träffa andra inom samfundet är häftigt, säger han.

"Jag är så stolt över min tro"

Lasse har också fått hjälp att reda ut situationen med Kronofogden. Han är idag 34 år och sedan några år tillbaka är han soldat i kåren i Sundsvall. Lasse är också volontär där då han har hand om vissa verksamheter och är behjälplig med lite av varje. Han är ett ganska känt namn i Sundsvall och blir igenkänd när han exempelvis står vid julgrytan i december.

– Jag är så stolt när jag är på stan för att jag får bära Frälsningsarméns emblem och visa att jag verkligen tror på Gud, det är jag inte rädd för att säga, utbrister Lasse glatt.

– Jag har fått en sådan enorm glädje och är så positiv hela tiden, fortsätter han.

"Gud finns alltid där för en"

Ibland kan Lasse nästan känna avundsjuka från vissa håll när människor ser hans livsförvandling men han menar att alla som blivit fria från ett missbruk behöver hitta något positivt att fylla det hålrummet med. I hans fall så sökte han Gud och då fann han honom.
– Det häftiga är att Gud alltid finns där för en, han tröstar en och hjälper en och man behöver inte oroa sig för saker. Det är helt underbart, säger Lasse.

Vill utveckla kårens bönearbete

Nyligen invigdes han till bönesergeant i kåren vilket innebär att han har hand om det andliga livet där. Han påpekar vikten av mycket bön på kåren och han vill utveckla och införa nya rutiner kring den. Lasse berättar att om han inte har läst Bibeln på några dagar så kommer en väldig längtan över honom.
– Jag är evigt tacksam till Gud. Allt jag gör, gör jag för honom. Han kommer först i mitt liv, det kan ingen rucka på, säger Lasse.
– Jag vill ha mer påfyllning av honom och det är därför jag är så mycket på Frälsningsarmén för att jag känner att jag får det där, avslutar han.

Text: Teresia Jansson

Foto: Ingegerd Edebrandt

Skriv ut