Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

”Det finns hjälp, men du måste söka den själv”

Utan alkohol var Jörgen Sörensen arg, ledsen och deprimerad. Livet gick utför och alla försök att bli nykter misslyckades. Livet kändes meningslöst och han planerade att supa ihjäl sig. Då kom han i kontakt med Frälsningsarmén. Idag vet Jörgen att Gud kan förvandla ens liv, om man söker hans hjälp.

Jörgen tillsammans med fästmön Malin.

På grund av att Jörgen Sörensens båda föräldrar var alkoholister blev han tidigt fosterhemsplacerad, liksom hans två år äldre bror. Jörgen beskriver den första tiden i fosterfamiljen som fin och idyllisk ute på landsbygden i Skåne och han tycker att han blev bra och rättvist behandlad. Fosterföräldrarna var troende och Jörgen var med i missionskyrkans scoutverksamhet och när han var 16 år tog han emot Jesus på en kristen rockkonsert.

– Jag gick fram till scenen och det var väldigt starkt och jag kände en sådan värme när hela bandet lade händerna på mig och bad för mig. Det kändes rätt då men efter några dagar drabbades jag av osäkerhet och rädslor. Jag ville inte framstå som en nördig och tråkig kristen inför andra och vågade inte gå på "den smala vägen", förklarar Jörgen.

Han hade mycket funderingar och grubblerier och kallade sig inte riktigt för en kristen då. Vid 18 års ålder flyttade han någon mil från byn och trots bristen på tidiga minnen tror Jörgen att de biologiska föräldrarnas alkoholproblem satt spår i honom. Nu började han själv dricka öl.

– Jag kände en lättnad när jag var påverkad och jag var den i gänget som alltid blev fullast. Jag var nykter på jobbet men drack på kvällar och helger, mycket i min ensamhet, berättar Jörgen.

Jörgens liv var en kamp

Även hasch kom in i bilden men det var alkoholen som dominerade hans liv. För att dölja missbruket gick Jörgen in för att bli extra duktig i sitt arbete som svetsare och mekaniker men drickandet eskalerade och han började missköta jobbet efter en tid. Han åkte fast för rattfylla och blev av med både körkort och arbete.

Det ledde till att han år 1997 gick på behandling. För att komma ifrån det gamla umgänget flyttade han från Skåne till Växjö och lyckades hålla sig nykter i ett år. Men han återföll i missbruket, åkte fast på fyllan igen och blev även denna gång av med körkort och jobb. Till och från var Jörgen engagerad i någon församling då han trots allt hade någon form av tro men livet var en kamp för honom.

"Hoppet försvann och jag beslöt att supa ihjäl mig"

– De gånger jag försökte vara nykter blev jag deprimerad, ledsen och arg och jag isolerade mig. Alkoholen var meningen med livet, den var min eld och när den slocknade fanns bara sot och aska kvar, förklarar Jörgen.
– När jag blev av med jobbet för tredje gången var jag så djupt nere att jag slutade bry mig. Jag betalade inte hyran och blev hemlös och det var jag till och från i tre år, fortsätter han.

Han blev även utsparkad från ett boende hos en nykterhetsförening för att han inte kunde hålla sig ifrån alkoholen. Ibland sov han på toaletter eller under tak på uteserveringar men det klarade han inte utan att vara påverkad så han letade burkar att panta för att kunna köpa öl.

– Jag insåg att det inte fanns någon chans att överleva så som jag drack. Jag tappade det hopp jag alltid haft och tog beslutet att supa ihjäl mig, minns Jörgen.

Diakonen återgav honom hoppet

Detta var en söndag och dagen efter träffade han på en diakon som lade märke till hans uppgivenhet och som sa till honom att det alltid finns hjälp att få men att han måste söka den själv. Det gav Jörgen tillbaka lite hopp och snart fick han plats på ett utredningsboende.

Hur Jörgen kom i kontakt med Frälsningsarmén

Då tipsade en vän honom om att Frälsningsarmén i Halmstad, där Jörgen höll till då, sökte en vaktmästare. Jörgen gick dit och fick hjälpa till där på deltid medan han gick på utredning. Han trivdes både i kåren och med sysslorna där. I den miljön kändes det naturligt för honom att ta steget ut och bli en bekännande kristen, något som han tyckte kändes väldigt skönt. Jörgen berättar om Frälsningsarméns konferens Bygget år 2014 då han fick förbön av människor som var på plats.

– Då kom det en kraft över mig som var så stark att jag inte kunde stå upp utan jag föll ner på knä. Jag tog det som en bekräftelse på att "det här är på riktigt" och att om jag håller mig till Gud så kommer allt bli bra, berättar han.

"Jag får nu vittna om mitt liv för andra"

Sedan dess har hans liv utvecklat sig i en positiv spiral. Han är nu fast anställd som vaktmästare, barn- och ungdomsledare och socialarbetare i kåren. Nu kan han till och med använda sitt trassliga förflutna till något uppbyggligt när han möter människor som drabbats av samma öde som han.

– Jag vet precis hur de har det och de känner igen sig i mig så därför lägger de bort sin stolthet och är mer öppna och ärliga i samtalen med mig. Jag har fått vittna om mitt liv för många som lider av missbruk, säger Jörgen.

Idag har han en stabil ekonomi, egen lägenhet och har fått tillbaka sitt körkort. Därtill har han berikats med många fina vänner och en flickvän i kåren och nu stundar bröllop. Allt sug efter alkohol är borta sedan 25 november 2014. Det var då som Jörgen skrevs in på kommunens utredningshem där han tillbringade fyra månader och upplevde hur Gud befriade honom från beroendet. Jörgen har insett att det finns ett liv utan alkohol, något som inte kändes möjligt tidigare. Han nämner att varken AA, Anonyma alkoholister, behandlingar, geografiska förflyttningar och byte av umgänge har hjälpt tillräckligt.

"Gud befriade mig"

– Jag var nere på botten men jag sökte hjälp och Gud befriade mig. Han är den allsmäktige och om man själv vill kan han förändra ens liv. Han är den som går bredvid en, den som lyssnar och har planer för ens liv, menar Jörgen.
– Tack vare Gud har jag lyckats bryta med missbruket och besattheten. Nu när jag på riktigt har tagit emot Jesus så har jag inga depressioner längre och nu brinner det i mig igen men med mycket större lågor, avslutar han.

Text: Teresia Jansson

Publicerat: 2018-08-31Skriv ut