Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Frälsningsarméns historia

”Örnsköldsvik öppnas den 1 augusti” stod det i Stridsropet den 29 juli 1893

Bild 1. I det här huset startade FA i Ö-vik. Bild 2. Nya FA innan branden. Bild.3. Midsommarafton den 23 juni 1989 brann förra byggnaden ner. Bild 4. Det enda som inte brann ner var skylten BLOD OCH ELD.

Frälsningsarmén i Örnsköldsvik startade eld samma år som staden Örnsköldsvik grundades, år 1893.

Staden Örnsköldsvik växte inte fram ur någon gammal marknadsplats eller centrum för bygden. Den stakades upp och lades ut direkt på några åkerlappar mellan höga bergåsar vid fjärden, där man skulle kunna få en bra hamn. Och när man skulle döpa samhället så hittade man på ett namn som stred mot all svensk praxis, man uppkallade det efter Landshövdingen Per Abraham Örnsköld, som regerat över länet åren 1762-1769.

Örnsköldsvik fick sina köpingsrättigheter 2 augusti 1842. Kvarteren döpte väldigt otraditionellt. Kvarterens namn var Asien, Afrika, Amerika och Australien och sedan kom namn efter många av världens länder.

Köpingen utvecklades och blomstrade så 1893 blev Örnsköldsvik en stad efter att den fått järnvägsförbindelser några år tidigare och därför större kontakt med yttervärlden. Det fanns många driftiga affärsmän som drev utvecklingen framåt.

Så, Frälsningsarmén kom in i staden under en tid då staden nyss öppnats och då framtidstron blomstrade. Kanske där också fanns en viss rädsla för allt nytt som var på väg att hända. Förändringar i samhället kan upplevas både positivt och med förfäran.

I Stridsropet för den 29 juli 1893 fanns det en liten notis där det enbart stod ”Örnsköldsvik öppnas den 1 augusti”
Åtta år tidigare hade Frälsningsarmen öppnat i Sundsvall och nu gjordes ett anfall mot Norrlandskusten från sjösidan. Båten ”Vestalen” gjorde så ett strandhugg i Örnsköldsvik och kåren öppnades och i loggboken skrevs:

”Örnsköldsvik var vår nästa plats. Här finns några goda vänner till Gud och Frälsningsarmén. Bland dessa finns ingenjör Lundblad med fru” vidare i artikeln beskrevs mötena ” nästan hela nedre våningen förvandlades från fint möblerade rum till en frälsningsarmébarack, där bön, sång, tal och vitnesbörd aflöste hvarandra under dagens lopp. Det regnade hela dagen, men det oaktadt voro mötena talrikt besökta, och Gud var kraftigt verksam med sin ande på hvarje möte. Guds barn blefvo välsignade, två syndare sökte frälsning. Halleluja!”

Divisionschefen, adjutant Lindskog skrev i sin rapport:”Många hade länge väntat att Frälsningsarmén skulle komma till denna plats. Tisdagen den 1 augusti blev deras längtan uppfylld, kl. 8 var möte annonserat. Lokalen fylldes av en uppmärksam publik. På plattformen var vi inte många, endast Kapten Håkansson och undertecknad. Inga löjtnanter hade kommit. Varför, vet vi inte? Den förstärkning, som väntades från Härnösand hade även blivit förhindrad. Mänskligt att se var vi ensamma. Men Jesus var oss nära, vi kände hans kraft, och i hans namn började den första drabbningen med sången ”Kärlek så stor, Kärlek så rik”. Jesu kärlek ska segra i Örnsköldsvik.”

I Dagen 83-11-12 stod

”Frälsningsarmén öppnade eld och ruskade om staden. Villoandar som kommit i världens sista tid, det var vad många Öviksbor ansåg om Frälsningsarmén när man ”öppnade eld” i staden 1893. Deras besynnerliga klädsel var något av det som väckte mest uppmärksamhet. Men de flesta stadsbor kom mycket snart att hysa stor respekt för de två kvinnorna som var banbrytande.”

Enligt boken ”Frälsningsarmen i Sverige” var Kapten Anna Håkansson, löjtnant Svea Westin öppnade kåren i Örnsköldsvik. Och det första mötet hölls i Glupeds missionshus. Fru Lundblad och hennes man ingenjör Lundblad byggde Frälsningsarméns första lokal på Läroverksgatan 8 (Tidningen Dagen 1983). 1919 företogs en del reparationer och 1937 blev det en mer omfattande modernisering. Då fanns möteslokal som rymde 300 personer och en mindre lokal där 75 personer fick plats. Den lokalen användes som ungdomslokal, soldatrum samt festkök. 1919 och 1932 hade kåren väckelse, enligt boken ”Frälsningsarmen i Sverige”.

En stark väckelse präglade den första tiden. Lokalerna fylldes med folk och de föll på knä och bad. I oktober samma år (1893) så var det fem soldatinvigningar. Lokalerna stormades ibland av folk som ville komma in och om de inte fick plats så kunde de kasta snöbollar in genom ventilerna.

1914 hade ungdomsarbetet sin blomningstid. Barnsoldater invigdes och det fanns söndagsskola i staden och i Hörnett. Den första julgrytan ställdes ut 1913 och man sydde kläder åt fattiga familjer. Under de här åren hade man många olika slags möten, Jubelmöten, väckelsemöten, gårdsmöten, skördefester, kaffefester och det var alltid mycket folk.

I Stridsropet, 17 maj 1952, står det. ”När kåren nu snart går in i sitt sjunde decennium, har den all anledning att se tillbaka över svunna med tacksamhet till Gud. Det har varit skördetider, då skarorna trängts i lokalerna och botbänken omringats av gråtande syndare, medan det blivit allt trängre på plattformen. Och det har funnits tider av hård kamp, då den yttre framgången inte synts så stor. Men i alla skiften har Gud varit trofast.”

Då 1952 beskrevs kåren som full av livskraft och framtidstro. En kväll på Frälsningsarmén beskrevs som en upplevelse. De hade strängmusikkår, hornmusikkår, livligt hemförbund, stort ungdomsarbete, söndagsskola, scoutavdelning. En livfull och väldigt aktiv kår.

1983 hade Frälsningsarmén 100 soldater, 129 medlemmar i hemförbundet och 75 i hjälptruppen. Det fanns även söndagsskola, scouter, barnkör och kårkadetter. Mest kommer kanske Öviksborna ihåg Frälsningsarmén på den tiden genom deras sångstunder ute på torget.

FA i Örnsköldsvik brann ner 1989

1989 brann Frälsningsarmén lokal i Örnsköldsvik upp och då förstördes även gammal dokumentation. Det var en anlagd brand som gjorde att hela huset förstördes dagen före midsommar. 1993 var det invigning av de nya lokalerna. Ulf Ander berättade om sin vision inför skapandet av de olika lokalerna.

Nya FA i Örnsköldsvik 1993

”Foajén skall vara en kyrkbacke, en plats för barn och ungdomar som Jesus inbjuder Kom Till Mig!"

Serveringslokalerna och köket inbjuder till kalas och gemenskap. Men själva lokalen, ett slutet rum avskilt från omvärlden, är det inre rummet, som ger människor tillfälle till inre samling, att möta Gud. Hela kåren skall vara en plats för mötet….”

Under 90-talet fanns det fortfarande söndagsskola, lite ungdomsarbete och en stor barnkör, ”Salig röra” som leddes av Tony Sundqvist och Monica Lindgren. Barnkören blev av Hans-Göran Andersson nedbjuden till att sjunga på Frälsningsarméns kongress på Cirkus. Det blev ett uppskattat tillfälle för kåren och alla föräldrar att åka ned tillsammans för att umgås och vara tillsammans. Uppträdandet blev bejublat, berättar Birgitta Andersson, soldat i Örnsköldsviks kår.

På slutet av 90-talet och under 2000-talet minskade rekryteringen av barn och ungdomar utifrån samhället. Kvar var barnen som tillhörde soldaterna och medlemmarna i kåren. Satsningen på barn o ungdomsarbete lades ned och kåren fick en djup nedgångsperiod. Kvar blev hemförbundets träffar och gudstjänsterna.

År 2004 fick kåren en profetia från en medlem i kören ”Livsglädje”, hon skriver:

”Älskade barn, ni systrar och bröder i Kristus. Tiden är inne att resa upp och förenas i Herrens namn. Blod och eld skall ni vara, återerövringens tid är här. I sanning och kärlek skall ni vandra. Låt inte gamla oförrätter hindra er att göra vad Herren begär. Förlåt sin syster och bror, och låt sann enhet genomsyra församlingen, ty det är så jag vill ha er församling, lägg ej en börda på din nästa som ej är från mig. Min börda är lätt säger Jesus, gör då icke tvärtom mot varandra. Öppna era ögon och öron och hör min kärleksfulla röst. Jag vill leda församlingen in i något nytt. Låt lovsång, bön och tillbedjan komma över era läppar. Fyll era hjärtan med mina goda gåvor, och jag skall låta anden komma över er. Återerövra er position i Guds rike. Låt blodet och elden fylla era hjärtan återigen och gå in i framtidens öppna dörrar med jubelsång. Räds inte nya saker, lyssna till er Herres röst, urskilj vad rätt är. Jag, er Herre och Gud, vill och skall leda er. I er finner jag behag, tiden är inne, mitt rike vill komma mitt ibland er, med blodet och elden” Jesus

År 2008 var Frälsningsarmen på väg att stänga. Antalet soldater/medlemmar hade minimerats till 31 st. och av dem var 20 st. bosatta på annan ort i Sverige.

2009 kom en ny kårledare, kåren lades inte ned utan nu påbörjades ett pionjärarbete för att bygga upp kåren igen genom aktiv evangelisation och Jesus i centrum av kyrkan.

2011 skapades ett visionsdokument för arbetet på kåren. Den bygger på nio grundpelare:

  • Bön
  • Bibel och undervisning
  • Gudstjänst och tillbedjan
  • Nådegåvor i funktion
  • Givande
  • Kårgemenskap
  • Cellgrupper
  • Personlig evangelisation
  • Social tjänst

Utifrån detta dokument har kåren tagit ett nytt avstamp och arbetar mer focuserat mot sin gemensamma vision. Det har resulterat i att vi fått vara med och frälsa människor, tagit in nya medlemmar i kåren och att barnen, tillsammans med föräldrar, börjat komma till gudstjänsterna

Februari 2014 kommer barnarbetet att startas igen. Halleluja!

Våren 2013 fick vi återigen en profetia av Anki Lindström:

"Just nu rinner det en svag rännil av vatten i församlingen men det kommer snart att explodera ut i en stor fontän där vattendropparna ska träffa människor, bilar och naturen. Nu är det som en tom och torr åkermark men under växer rötterna sig starka. När rötterna har växt sig starka, när ledarskapet är stabilt, kommer Gud att öppna portarna till kåren" 

Anita Allandotter Kadett Örnsköldsvik

 

 


 

Publicerat: 2014-04-10Skriv utKommentera (
)